Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

Klantmaja.....

För några dar sen ställde jag till det ordentligt för mig. Jag var hos mamma. När jag skulle hem så lastade jag in vagnen i skuffen och smällde igen luckan. Jävlar! Nycklarna inlåsta med packningen! Mamma skulle vara hos frissan rätt snart och jag hade parkerat bakom hennes bil. Så jag ringde Patriks mamma som hämtade mig så vi kunde åka hem och hämta reservnyckeln. Den hittade jag förstås inte hemma. Tillbaks till mamma och svärmor fick köra mamma till frissan och jag var kvar hos mamma med Anton. Svärmor var stressad för hon hade sockerkaka i ugnen och hade skrivit en lapp till Patriks pappa att ta ut den men han kom inte hem som han brukade. När mamma hade kommit till frissan hämtade svärmor Patrik vid tåget och körde honom till Saab för att höra om de hade några tips på hur man lättast kommer in i vår bil utan nycklar.......De hade helt otippat inga bra råd att komma med.  

Sen blev Anton och jag hämtade av Patriks mamma som körde hem oss. Då hade Patriks pappa i alla fall tagit ut sockerkakan och sen varit på SKF och tillverkat verktyg för att bryta sig in i saaben. 

Men när jag i lugn och ro fick leta efter reservnycklen hittade jag den i ett par shorts i garderoben. Jag dansade och hoppade runt i huset, så lättad blev jag. Allt blev frid och fröjd. Men det var lite svettigt ett par timmar. Det är ju inte billigt med varken krossad ruta eller låssmed.

Jag är så förbannat tankspridd att jag blir knäpp! Nu har Patrik låst in reservnyckeln i ett kassaskrin så jag inte får använda den.

 

 

 

Söndagen den 24 juni 2007 kl. 16:15

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

Sovdax!

Länge sen sist!

Vår lille kille blir nio månader i övermorgon. Vad tiden går fort! Igår lyckades han för första gången ta ett kryptag eller vad man kallar det..... Och så reste han sig mot mina ben. Stora killen! Överhuvudtaget tycker jag han har blivit mer aktiv på sista tiden. Det kan kanske bero på att gubben sover bättre. I 5 nätter tror jag det är har Anton sovit hela nätterna utan att vakna. Vi var tvungna att ta tag i natteländet för jag höll på att förlora förståndet.

 

För att söva anton gav vi välling, la i säng, vankade, ammade (jag, inte Patrik) om vartannat. Inte undra på att killen inte somnade. Han visste ju varken ut eller in vad som gällde när man skulle sova. Sen vaknade han ett antal gånger varje natt och behövde bröstet för att somna om. Och det var inga snabbsnutt, helst ville han sova hela tiden med tutten i munnen. Min sömn blev väl sisådär halvbra. Fick jag sova två-tre timmar i sträck nån gång var det bra..... Sista natten grinade jag som en tok på toa för jag orkade bara inte mer. Nästan 9 månader med dålig sömn var liksom nog. Tankspridd till tusen oxå......Skulle visa vägen till Tuna Park när jag och Anna skulle shoppa men körde till Flen :-) mm, mm.

 

Vi hade pratat om 5minutersmetod för att lösa problemet men jag ville verkligen inte det. Det kändes hemskt att han skulle skrika i sin säng alldeles ensam och bara tröstas var 5:e minut i sin säng. Så läste vi lite om Anna Wahlgrens metod och jag tyckte det lät mycket bättre. Den går ut på att alla barn behöver hjälp att lära sig sova bra, de är rädda för att somna och behöver hjälp av sin mamma och pappa för att kunna somna. Genom beslutsam tröst av barnet när barnet ligger i sin säng ska man skapa den trygghet och fasta rutiner som barnet behöver för att sova bra.  (se www.annawahlgren.com) Barnet "buffas" tills det blir tyst. Det ligger på mage och hålls stilla av föräldern som oxå puffar i rumpan. Patrik och jag övade på varann en kväll. Vi skrattade så vi grät. Patriks buffning av mig liknade mer spanking.........Och jag kämpade emot för jag skrattade så jag nästan kissade på mig men Patrik trodde jag spelade bråkigt barn och höll fast mig och smiskade vidare. det blev nästan blött i soffan..

 

Ett par kvällar senare la vi Anton enligt konstens alla regler i egen säng och eget rum. Han protesterade förstås vilt först, men efter ca 30 minuter sov han. Den natten var tuff och jag grinade och mådde skit men redan nästa natt sov han hela natten i sin säng och behövde bara tröstas ett par gånger av en godnattramsa utanför dörren till sitt rum. Patrik och jag bara glodde dumt på varann. Påföljande natt hördes inte ett pip mellan åtta och sex. Och så har det varit sen dess (peppar, peppar........)Jag har sovit 6-7timmar I STRÄCK!!!!!!! Är fortfarande rätt trött om dagarna men det finns väl lite att ta igen....

 

Vår duktige lille kille! Men oj vad jag saknar honom i sängen hos mig. Första nätterna kunde jag knappt sova alls men nu sover jag ju faktiskt bättre: inte i skarven och utan att axlarna värker på morgonen. Men finns det nåt mysigare än att ligga bredvid sitt älskade lilla barn som sover med fötterna på ens ben.....Nu får jag hålla tillgodo med EN älskling i sängen.

 

 

 

 

Söndagen den 3 juni 2007 kl. 20:34

Allmänt | Permalänk | Kommentarer [0] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Kategorier

Allmänt

importerade blogginlägg

Arkiv

 2009

 2008

 2007

 2006

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.